Varför tigger människor? Bakgrund och fakta

Tiggeri handlar sällan om lathet eller bedrägeri. När vi på redaktionen har följt frågan över tid, och läst forskning, myndighetsrapporter och samtalat med volontärer, ser vi samma mönster om och om igen: det handlar om strukturella faktorer som fattigdom, bostadsbrist och migration. Att förstå varför någon sitter på en filt utanför en mataffär kräver att vi tittar på hela kedjan av orsaker – inte bara på det enskilda ögonblicket. I den här artikeln reder vi ut bakgrunden, siffrorna och vad forskningen faktiskt säger.

Vilka är det som tigger i Sverige?

Det finns ingen enhetlig grupp som tigger i Sverige. Bilden är sammansatt och förändras över tid. Grovt sett brukar man tala om tre grupper: svenska medborgare i hemlöshet, utsatta EU-medborgare samt papperslösa. Både Stockholms stad och Göteborgs stad uppskattar att majoriteten av dem som tigger på gatorna i dessa städer är utsatta EU-medborgare, främst från Rumänien och Bulgarien. Samtidigt finns det svenska medborgare som tigger, ofta i kombination med hemlöshet eller psykisk ohälsa.

Utsatta EU-medborgare – en heterogen grupp

Begreppet ”utsatta EU-medborgare” är brett. Det rymmer allt från ensamstående män som skickar pengar hem till familjen, till familjer som rest tillsammans och bor i tillfälliga bosättningar utanför städerna. Många kommer från Rumänien och Bulgarien, där romer historiskt har diskriminerats och fortsatt möter stora hinder på bostads- och arbetsmarknaden. Att tigga är för många en sista utväg när andra inkomster saknas.

Svenska medborgare i hemlöshet

Bland svenska medborgare som tigger finns personer som hamnat utanför bostadsmarknaden efter skilsmässa, vräkning, missbruk eller psykisk ohälsa. Här är tiggeriet ofta tätt sammankopplat med hemlöshet och brist på fungerande stödinsatser. Den här gruppen syns ibland mindre i debatten, men finns i nästan varje svensk stad.

Papperslösa och andra utsatta

Papperslösa – personer utan uppehållstillstånd – lever i en särskilt utsatt situation. De har ofta ingen rätt till sociala förmåner, ingen möjlighet att arbeta lagligt och riskerar utvisning. För dem kan tiggeri vara en av få inkomstkällor, även om många undviker det på grund av rädsla för myndigheter.

Varför tigger människor? Ekonomiska och sociala orsaker

När vi frågar varför människor tigger är svaret nästan alltid detsamma: det är en överlevnadsstrategi. Det handlar inte om ett val mellan arbete och tiggeri, utan om att andra skyddsnät saknas. Många romer från Rumänien och Bulgarien saknar tillgång till socialförsäkringar i sina hemländer, och diskriminering på bostads- och arbetsmarknaden är vanlig både där och i Sverige.

Fattigdom och arbetslöshet

Fattigdom är den mest grundläggande orsaken. Utan inkomst, utan sparade medel och utan tillgång till bidragssystem finns få alternativ. Många som tigger i Sverige har tidigare arbetat i låglöneyrken, men förlorat jobbet eller aldrig fått en fot in på arbetsmarknaden på grund av språk, bristande dokumentation eller diskriminering.

Bostadsbrist och hemlöshet

Bostadsbristen i svenska storstäder gör det svårt även för den som har ett arbete att hitta någonstans att bo. För människor utan kontakter, utan bank-ID eller utan svensk bakgrund är trösklarna ännu högre. Utan en adress är det i praktiken omöjligt att söka jobb, öppna bankkonto eller få del av samhällets stöd.

Diskriminering och utanförskap

Diskriminering är en röd tråd genom många livsöden. Romer, som utgör en stor del av de utsatta EU-medborgarna i Sverige, möter fördomar och strukturellt utanförskap. Det gäller bostad, arbete, skola och kontakt med myndigheter. Utanförskapet är inte ett personligt val – det är ett resultat av hur samhället fungerar.

Hemlöshet i Sverige – fakta och siffror

För att förstå tiggeri måste vi också förstå hemlöshet. Socialstyrelsens kartläggning från 2023 visar att cirka 27 000 personer är hemlösa i Sverige. Siffran har legat relativt stabil över tid, men sammansättningen har förändrats. Situationen ser olika ut i storstäder som Malmö, Göteborg och Stockholm jämfört med mindre kommuner.

Socialstyrelsens definition av hemlöshet

Socialstyrelsen definierar hemlöshet i fyra situationer:

• Akut hemlöshet – personer som sover utomhus, i tillfälliga boenden eller på härbärgen.
• Institutionsvistelse eller stödboende – personer som skrivs ut från vård eller kriminalvård utan bostad.
• Långvarig boendelösning – personer i kommunala kontrakt eller träningslägenheter.
• Eget boende med stöd – personer som bor kvar hemma men har behov av stödinsatser.

Definitionen är bred och fångar in fler än dem vi ser på gatan. Det är viktigt att komma ihåg när siffror diskuteras.

Skillnader mellan stad och landsbygd

I storstäderna är hemlösheten mer synlig, och tiggeriet koncentreras till centrala delar. På landsbygden är hemlösheten mer dold – människor bor tillfälligt hos vänner, i husvagnar eller i kalla sommarstugor. Skillnaden gör att statistiken ibland underskattar problemet utanför städerna.

Vanliga myter om tiggeri – och vad forskningen säger

Debatten om tiggeri präglas av myter. Vi har hört dem alla: att tiggeri skulle vara organiserat bedrägeri, att tiggare kör dyra bilar eller äger bostäder i hemlandet. Forskning från Lunds universitet och Stockholms universitet motbevisar dessa påståenden. Bilden är mer nyanserad – och mer allvarlig – än vad myterna gör gällande.

Myten om organiserat tiggeri

Idén att tiggeri skulle styras av kriminella nätverk har undersökts upprepade gånger. Forskningen har inte funnit stöd för att tiggeri i Sverige i någon större utsträckning är organiserat i den bemärkelsen. Det finns förstås undantag, men de är inte representativa för gruppen som helhet.

Myten om att tiggare inte är fattiga

Berättelser om tiggare med bilar och fastigheter i hemlandet cirkulerar flitigt, men saknar ofta källor. De studier som finns visar att de allra flesta som tigger lever under mycket knappa förhållanden, ofta utan tillgång till grundläggande trygghetssystem. Att skicka pengar hem till familjen är vanligt – men det är inte samma sak som att vara rik.

Vad säger forskningen?

Forskare vid Lunds universitet och Stockholms universitet har bland annat visat att:

• Tiggeri oftast är en överlevnadsstrategi, inte ett yrke.
• De flesta som tigger saknar tillgång till sociala skyddsnät.
• Diskriminering och fattigdom är de främsta drivkrafterna.
• Myten om organiserat tiggeri har svagt vetenskapligt stöd.

Slutsatsen är att debatten borde handla mindre om misstankar och mer om de strukturella orsakerna.

Hur kan vi hjälpa? Frivilligarbete och socialt stöd

Det finns konkreta sätt att bidra. Vi kan stödja hjälporganisationer, engagera oss i frivilligarbete och bemöta människor med respekt. Stadsmissionen, Rädda Barnen och Läkare Utan Gränser är exempel på organisationer i Sverige som arbetar med utsatta människor, inklusive hemlösa och utsatta EU-medborgare. Det finns också lokala initiativ som Hemlösa.se som förmedlar kontakt och stöd.

Stöd till hjälporganisationer

Att ge ett bidrag är ett enkelt sätt att bidra. Stadsmissionen driver härbärgen, soppkök och rådgivning. Rädda Barnen arbetar med barn i utsatthet. Läkare Utan Gränser ger vård till människor som annars står utan. Genom att stödja dem ekonomiskt eller genom att sprida kunskap om deras arbete gör vi konkret skillnad.

Praktiskt frivilligarbete

Frivilligarbete kan se ut på många sätt:

1. Hjälpa till i en soppkök eller ett härbärge.
2. Bli språkvän eller mentor.
3. Dela ut kläder, hygienartiklar eller mat.
4. Engagera sig i en lokal förening som arbetar med hemlöshet.
5. Bidra med yrkeskompetens, till exempel juridik eller vård.

Det viktigaste är ofta kontinuiteten – att komma tillbaka, inte bara en gång.

Att bemöta tiggare med värdighet

Vi behöver inte ge pengar för att visa respekt. Ett leende, en hälsning eller ett par minuters samtal kan betyda mycket. Att se människan bakom situationen – och att inte utgå från att alla ljuger – är en grundläggande hållning. Värdighet är inte något vi ger, det är något vi bekräftar.

Vanliga frågor om tiggeri och hemlöshet

Är tiggeri olagligt i Sverige?

Nej, tiggeri är inte förbjudet i Sverige. Däremot kan kommuner införa lokala ordningsföreskrifter som begränsar tiggeri på vissa platser, till exempel vid stationer eller torg. Sådana föreskrifter har prövats rättsligt och bedöms olika beroende på utformning.

Var kommer de flesta som tigger i Sverige ifrån?

Både Stockholms stad och Göteborgs stad uppskattar att majoriteten av dem som tigger är utsatta EU-medborgare, främst från Rumänien och Bulgarien. Många tillhör den romska minoriteten, som historiskt har diskriminerats i sina hemländer.

Hur många hemlösa finns det i Sverige?

Socialstyrelsens kartläggning från 2023 uppskattar att cirka 27 000 personer är hemlösa i Sverige. Siffran inkluderar personer i akut hemlöshet, på institutioner, i stödboenden och i kommunala boendelösningar.

Stämmer det att tiggeri är organiserat bedrägeri?

Forskning från Lunds universitet och Stockholms universitet har inte funnit stöd för att tiggeri i Sverige i någon större utsträckning skulle vara organiserat bedrägeri. Det finns undantag, men de är inte representativa för gruppen som helhet.

Hur kan jag hjälpa någon som tigger?

Du kan stödja hjälporganisationer som Stadsmissionen, Rädda Barnen eller Läkare Utan Gränser, engagera dig i frivilligarbete eller bidra till lokala initiativ som Hemlösa.se. Att bemöta människor med respekt och värdighet är alltid en bra början.

Tiggeri är en komplex samhällsfråga. Den kräver empati, kunskap och strukturella lösningar – inte skuldbeläggning av enskilda människor. Genom att förstå orsakerna och stödja det arbete som redan görs kan vi bidra till ett mer värdigt samhälle för alla.